Finns det ingen forskning om utmattningssyndrom?

Debatten om diagnosen utmattningssyndroms vara eller icke-vara visar på stor okunskap om hur kroppen reagerar när den utsätts för stress. När läkare, psykologer och andra som uttalar sig om utmattningssyndrom i media i den nuvarande debatten påstår att det inte finns forskning och evidens på utmattningssyndrom, så talar de om forskning som är gjord på just diagnosen. Den finns, men är begränsad av den anledning att diagnosen bara finns i Sverige och är relativ ny.

Jag är biomedicinare och har studerat medicin med fokus på vad som händer inuti våra celler. När jag blev utmattad behövde jag börja leta kunskap någon annanstans än i den diagnos jag fått. Vad har hänt i min hjärna och min kropp som gjorde att den fungerade så annorlunda än innan? Jag visste ju vilka problem jag hade (trötthet, hjärndimma, kognitiv nedsättning) och jag visste vad jag varit med om (hög stressnivå för länge). Hur kan stress orsaka så stora förändringar i hur jag fungerar?

Det visade sig att det finns mycket forskning om hur stress påverkar kroppen. Forskningen som bäst förklarar vad som händer handlar om allostas och allostatisk belastning.[i] Allostas betyder ”stabilitet genom förändring” och beskriver kroppens process att alltid bibehålla balans i systemen, oavsett vad som händer runt omkring människan som biologisk varelse. När utmaningarna i omgivningen överstiger individens förmåga att hantera dem, uppstår allostatisk belastning. Under lång tid anpassar sig hjärnan och kroppen efter omständigheterna, men när det inte går längre hamnar systemen ur balans. Olika fysiologiska system agerar för att hålla balansen i kroppen, bl a nervsystemet, hormonsystemet och immunförsvaret. Långvarig allostatisk belastning är associerat med många ogynsamma hälsotillstånd som t ex diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och olika psykiatriska problem.[ii]

Hjärnan förändrar sig när den allostatiska belastningen är för hög för länge.[iii] De områden i hjärnan som har hand om vår förmåga att planera och tänka rationellt krymper, medan de områdena som styr allostasen, och som i förlängningen är associerade med våra känslor[iv], blir större. Det är samma förändringar som synts i forskning på patienter med utmattningssyndrom. [v],[vi]

I grunden handlar stress om energi. Hjärnan reagerar på verkliga och uppfattade hot genom att skicka ut hormonet kortisol i kroppen. Kortisolets funktion är att frisätta glukos så att våra mitokondrier, cellernas energikraftverk, kan omvandla glukosen till ATP som är cellernas energivaluta. Här visar det sig också finnas en hel mängd spännande forskning som har bäring på symtomen utmattade har. När individen utsätts för allostatisk belastning drabbas också mitokondrierna.[vii] När mitokondrierna utsätts för större krav än de kan hantera påverkas också deras funktion.[viii] Vid diagnoser som innebär någon typ av trötthet kan man hitta förändringar i mitokondriernas funktion.[ix] Och det är helt rimligt. Vad är trötthet om inte brist på energi?

Mitokondriernas förmåga att producera energi är grunden för liv överhuvudtaget. När energiproduktionen är påverkad ger det konsekvenser i kroppens alla system. Celler slutar fungera som de ska. Stress är bara en anledning till att mitokondrierna inte producerar energi. Det är det som gör symtomen på utmattningssyndrom så svåra att differentiera från andra diagnoser. Det finns många orsaker till att allostatisk belastning uppstår men det finns inte så många mekanismer kroppen kan reagera med. Mekanismerna leder till många olika symtom, men de överlappar mellan alla tillstånd som har att göra med allostatisk belastning eller med kroppens system för att reglera allostasen.

Förståelsen för hur de här processerna fungerar på cellnivå ger möjlighet att skilja mellan olika patienters tillstånd även när de verkar bedrägligt lika. Men också att se vad som är gemensamt mellan tillstånd som till synes har olika ursprung. En lyckad behandling av de här tillstånden tar hänsyn till både de cellulära mekanismerna och rotorsaken till problemen. Behandlingen kan behöva innebära att ändra individens miljö, men också att arbeta med individens interna förmåga att reglera allostasen. Men man inte begära att en person ska använda mer energi än vad kroppen kan producera.

Vad man kallar diagnoser i slutändan bryr jag mig inte så mycket om, men att de här processerna är verkliga och får stora konsekvenser för många. Det tycker jag är viktigt att sjukvården och samhället vet.

[i] McEwen BS, Stellar E. Stress and the individual. Mechanisms leading to disease. Arch Intern Med. 1993 Sep 27;153(18):2093-101. PMID: 8379800.

[ii] Guidi J, Lucente M, Sonino N, Fava GA. Allostatic Load and Its Impact on Health: A Systematic Review. Psychother Psychosom. 2021;90(1):11-27. doi: 10.1159/000510696. Epub 2020 Aug 14. PMID: 32799204.

[iii] McEwen BS, Gianaros PJ. Stress- and allostasis-induced brain plasticity. Annu Rev Med. 2011;62:431-45. doi: 10.1146/annurev-med-052209-100430. PMID: 20707675; PMCID: PMC4251716.

[iv] Shaffer C, Westlin C, Quigley KS, Whitfield-Gabrieli S, Barrett LF. Allostasis, Action, and Affect in Depression: Insights from the Theory of Constructed Emotion. Annu Rev Clin Psychol. 2022 May 9;18:553-580. doi: 10.1146/annurev-clinpsy-081219-115627. PMID: 35534123; PMCID: PMC9247744.

[v] Skau S, Jonsdottir IH, Sjörs Dahlman A, Johansson B, Kuhn HG. Exhaustion disorder and altered brain activity in frontal cortex detected with fNIRS. Stress. 2021 Jan;24(1):64-75. doi: 10.1080/10253890.2020.1777972. Epub 2020 Jun 26. PMID: 32510268.

[vi] Savic I, Perski A, Osika W. MRI Shows that Exhaustion Syndrome Due to Chronic Occupational Stress is Associated with Partially Reversible Cerebral Changes. Cereb Cortex. 2018 Mar 1;28(3):894-906. doi: 10.1093/cercor/bhw413. PMID: 28108490.

[vii] Picard M, Juster RP, McEwen BS. Mitochondrial allostatic load puts the 'gluc' back in glucocorticoids. Nat Rev Endocrinol. 2014 May;10(5):303-10. doi: 10.1038/nrendo.2014.22. Epub 2014 Mar 25. PMID: 24663223.

[viii] Naviaux RK. Metabolic features of the cell danger response. Mitochondrion. 2014 May;16:7-17. doi: 10.1016/j.mito.2013.08.006. Epub 2013 Aug 24. PMID: 23981537.

[ix] Casanova A, Wevers A, Navarro-Ledesma S, Pruimboom L. Mitochondria: It is all about energy. Front Physiol. 2023 Apr 25;14:1114231. doi: 10.3389/fphys.2023.1114231. PMID: 37179826; PMCID: PMC10167337.